{"id":7,"date":"2021-03-26T08:49:00","date_gmt":"2021-03-26T08:49:00","guid":{"rendered":"http:\/\/insiktutsikt.nu\/?p=7"},"modified":"2021-02-19T16:04:46","modified_gmt":"2021-02-19T16:04:46","slug":"fimpa-for-att-halla-munnen-fin","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/insiktutsikt.nu\/?p=7","title":{"rendered":"Fimpa f\u00f6r att h\u00e5lla munnen fin"},"content":{"rendered":"

Tandh\u00e4lsan i Sverige har blivit b\u00e4ttre trots att tandl\u00e4karbes\u00f6ken minskar n\u00e5got. Det finns tydliga regionala skillnader i tandh\u00e4lsa och mellan olika socioekonomiska grupper. Grupper med svag ekonomi har b\u00e5de s\u00e4mre tandh\u00e4lsa och levnadsvanor. Till exempel \u00e4r daglig r\u00f6kning vanligast i socioekonomiskt svaga grupper. V\u00e5ra slemhinnor och tandk\u00f6tt m\u00e5r inte bra av det oh\u00e4lsosamma blossandet. Bj\u00f6rn Olsen \u00e4r tandl\u00e4kare i J\u00f6nk\u00f6ping<\/a> och har sett mycket under sina 35 \u00e5r i yrket.\"\"<\/p>\n

<\/a>Vad har f\u00f6r\u00e4ndrats under dina 35 \u00e5r i yrket?<\/h2>\n

– Jag m\u00e4rker f\u00e4rre skador orsakade av r\u00f6kning. F\u00f6rr r\u00f6kte var och varannan m\u00e4nniska, i synnerhet studenter. Numera \u00e4r studenterna mer m\u00e5na om h\u00e4lsan och sina t\u00e4nder. De har kunskap om vikten av att sk\u00f6ta om sin mun. Ungdomar i gruppen 16-29 \u00e5r har generellt en god tandh\u00e4lsa och det \u00e4r bara cirka fyra procent som r\u00f6ker dagligen. J\u00f6nk\u00f6ping \u00e4r en studentstad s\u00e5 jag har ofta studenter bland mina patienter. Dessutom \u00e4r det gratis tills du fyller 24 \u00e5r, s\u00e5 det \u00e4r bra att passa p\u00e5.<\/p>\n

<\/a>Kan man f\u00f6rebygga tandproblem?<\/h2>\n

– Ja, det g\u00e5r att f\u00f6rhindra eller stoppa f\u00f6rloppet av sjukdomar om man kommer i tid. Det g\u00e4ller b\u00e5de barn och vuxna. Jag har f\u00e5tt patienter som i vuxen \u00e5lder aldrig varit hos tandl\u00e4karen och de kommer med sv\u00e5ra akuta problem. Att g\u00e5 med tandv\u00e4rk och infektioner i munnen blir till slut oh\u00e5llbart och p\u00e5verkar hela kroppen.<\/p>\n

<\/a>\u00c4r det d\u00e5lig munhygien som \u00e4r boven?<\/h2>\n

– Delvis. I de grupperingar som hoppar \u00f6ver tandv\u00e5rden \u00e4r m\u00e5nga r\u00f6kare. R\u00f6kning ger skador i v\u00e4vnaderna hos tandk\u00f6tt och i tandbenet. En inflammation uppst\u00e5r och det kan leda till tandlossning. De f\u00f6rsta symptomen \u00e4r bl\u00f6dande tandk\u00f6tt och det \u00e4r lurigt eftersom r\u00f6kningen stryper blodcirkulationen s\u00e5 r\u00f6karen bl\u00f6der inte. Inflammationen utvecklas i tysthet och m\u00e4rks inte f\u00f6rr\u00e4n den \u00e4r l\u00e5ngt framskriden. Var femte svensk har ocks\u00e5 sv\u00e5r tandl\u00e4karskr\u00e4ck och avst\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r tandl\u00e4karbes\u00f6k, men vi \u00e4r v\u00e4ldigt sn\u00e4lla!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tandh\u00e4lsan i Sverige har blivit b\u00e4ttre trots att tandl\u00e4karbes\u00f6ken minskar n\u00e5got. Det finns tydliga regionala skillnader i tandh\u00e4lsa och mellan olika socioekonomiska grupper. Grupper med svag ekonomi har b\u00e5de s\u00e4mre tandh\u00e4lsa och levnadsvanor. Till exempel \u00e4r daglig r\u00f6kning vanligast i socioekonomiskt svaga grupper. V\u00e5ra slemhinnor och tandk\u00f6tt m\u00e5r inte bra av det oh\u00e4lsosamma blossandet. Bj\u00f6rn … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Fimpa f\u00f6r att h\u00e5lla munnen fin<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":11,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[1,2],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/insiktutsikt.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7"}],"collection":[{"href":"http:\/\/insiktutsikt.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/insiktutsikt.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/insiktutsikt.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/insiktutsikt.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/insiktutsikt.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":74,"href":"http:\/\/insiktutsikt.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7\/revisions\/74"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/insiktutsikt.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/11"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/insiktutsikt.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/insiktutsikt.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=7"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/insiktutsikt.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=7"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}